Foto: från öppna källor
Om du hör fraser från ett vuxet barn som antyder hopplöshet eller förlust av mening i livet, är det viktigt att inte låta det gå okontrollerat
Föräldrar drömmer ofta om att när deras barn mognar kommer de att bli mer öppna och kunna dela med sig av sina problem. Men verkligheten är ibland helt annorlunda, vuxna barn är avlägsna, korta och undviker uppriktiga konversationer.
Vid tillfällen som dessa är det viktigt att inse att bakom dessa enkla fraser kan det finnas verklig smärta som de inte vet hur de ska hantera. Psychology Today avslöjade att många vuxna barn inte säger rakt ut ”Jag mår dåligt”. Istället lämnar de känslomässiga ”smulor” som en uppmärksam far eller mor kan och bör lägga märke till.
7 fraser som kan dölja djupa känslor
- ”Jag är bara trött hela tiden (a).” Det handlar inte alltid om sömn. Ofta är det känslomässig utbrändhet, depression eller ångest som ligger bakom denna fras. En person kan känna sig utmattad även om han eller hon är fysiskt utvilad.
- ”Jag vill inte prata om det.” Det låter som en vägran att föra en dialog, men det kan i själva verket vara en rädsla för att bli missförstådd eller en ovilja att öppna sårbara delar av sig själv.
- ”Jag försöker bara ta mig till slutet av dagen.” Detta är en signal om ångest eller känslor av maktlöshet. Uttrycket indikerar att barnet befinner sig i ett ”överlevnadsläge” snarare än i ett ”livsläge”.
- ”Det känns som om jag har fallit ur livet.” Att jämföra sig med andra leder ofta till skam och osäkerhet. Unga människor kan känna sig pressade av karriär, relationer eller ekonomisk status.
- ”Du skulle ändå inte förstå.” Det här låter som en motreaktion, men är i själva verket ofta ett rop på förståelse. Det är som om barnet skyddar sig själv från att bli dömd eller utsättas för smärta.
- ”Vad är poängen?” En alarmerande signal om hopplöshet. Sådana ord kan tyda på förlorad livsmotivation och till och med depression. Det är viktigt att inte ignorera sådana uttalanden.
- ”Jag mår bra.” Det här är den vanligaste ”försvarsskölden”. När svaret låter för snabbt eller distanserat döljer det oftast en verklig motvilja mot att dela med sig.
Vad föräldrar kan göra
- Lyssna mellan raderna. Var uppmärksam på intonation, upprepning och sammanhang.
- Stöd snarare än press. I stället för att ge råd kan du försöka säga: ”Jag förstår att det här är svårt för dig. Jag finns här för dig.”
- Ta det inte personligt. Avskildhet handlar ofta inte om dig, utan om barnets inre smärta.
- Fraser som ”Jag älskar dig” eller ”Du kan räkna med mig” skapar en känsla av trygghet över tid.
- Föregå med gott exempel. Din egen uppriktighet och vilja att dela med dig av svårigheter kan lära ditt barn att göra detsamma.
Om du hör fraser från ett vuxet barn som antyder hopplöshet eller förlust av mening i livet är det viktigt att du inte ignorerar det. I vissa fall kan det vara nödvändigt med rådgivning hos en psykolog eller psykoterapeut.
Glöm inte att vuxna barn inte alltid vet hur de ska be om hjälp. Men genom att lyssna noga och finnas där för dem kan du vara det stöd de behöver.
